Så lämnade vi Las Vegas bakom oss och for norrut igen. Det var fantastiskt roligt att ha upplevt den staden, så galen som den är, men skönt att lämna det bakom oss också. Vi hade siktet inställt på Zion National Park, och dit kom vi. Vi kör ut ur Nevada, en kort bit genom ett hörn av Arizona och sedan in i Utah. Vi har löst ett årskort på alla National parks i hela USA, så det är bara att köra in. Jag hade nog tänkt att vi skulle gå någon lite tur där. Men då var man tvungen att ta en shuttle bus in i dalen, och det hade vi inte lust med. Sedan var det ingen bra ide att försöka gå någon längre sträcka med barnen i 35 grader och stekande sol. Amerika är bilarnas land och vi upplever parken väldigt bra i bilen med ACn på. Vi körde genom parken och ut på andra sidan och det var en helt otroligt fin väg, krokig och ett par tunnlar. Här ser bergen helt annorlunda ut jämfört med vad vi sett tidigare.
Jag kan inte påstå att jag är så intresserad av vandring egentligen, men här skulle jag absolut kunna tänka mig att vandra. Fast en annan årstid då, vid den här tiden är det alldeles för varmt. De varnar för låga ozonhalter på TV och solen bränner verkligen. Vi smörjer in oss med solkräm varje gång vi lämnar bilen, går ingenstans utan hatt och bälgar i oss vatten.
Eftersom vi alltid startar tidigt på morgonen så hinner vi långt på dagarna. Ett tag funderade vi på om vi skulle hinna till Grand Canyon North Rim samma dag. Det hade vi kanske gjort, men det hade blivit väldigt mycket bilkörning och förmodligen en sen kväll. Vi var trötta sedan sista kvällen i Vegas och när vi kör in i den lilla hålan Kaneb finns massor med motell med pool och vi bestämmer oss för att stanna. Då upptäcker vi också att vi ovetandes hade kört in i ny tidszon och klockan var en timme senare än vad vi trott. Barnen var lyckliga över att få kasta sig i poolen. Jag med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar