Wien

Hemliga resan 2012 gick till Wien. Som vanligt var jag med och planerade. Jag säger att jag ordnar hellre resan varje år, än att den inte skulle bli av. Vi hittade jättebilligt flyg och hotell till Wien, direkt med Fly Niki. Det var så billigt att vi fick sänka budgeten lite, vi fick helt enkelt för mycket pengar annars. Och då hade vi ändå bokat ett par aktiviteter som ingick i budgeten. 

Första dagen på plats inledde vi med sightseeing på Segway. Det var andra gången jag åkte Segway, och det är ju otroligt roligt. Efter att alla hade fått öva lite på trottoaren och kände sig bekväma så gav vi oss ut i Wien i septembermorgonen med vår guide. Segway var smidigt att transportera sig med, vi hann se mycket på bara ett par timmar. 

I Wien ska man fika. Bakelse och varm choklad värmde fint efter att vi kylt ner oss under Segwayturen. 

Vi besökte Hundertwasserhuset. Friedensreich Hunderwasser var en österrikisk bildkonstnär och formgivare född i Wien på 20-talet, som också ritat och uppfört ett antal byggnader, varav ett står i Wien. (Ett annat står faktiskt i Darmstadt, som jag hade planerat att se när jag var där men inte hann med.)

Det var i mitten av september och vi hade jättetur med vädret. På eftermiddagen besökte vi Schloss Schönbrunn. Det är ett måste att i alla fall se det när man är i Wien. Vi spenderade eftermiddagen i parken, irrade runt i Irrgarten, klättrade upp på kullen och tittade på utsikten. Vi gick aldrig in i slottet.

Vi besökte en Heurigen, vingård på en bergssluttning utanför staden, och åt middag där. Det finns många att välja på. Enligt vägbeskrivningen skulle vi ta en buss till ändhållplatsen och sen skulle det vara 10 min promenad. Det var det inte. Som tur var så var vi sena och det hade börjat mörkna så vi tog en taxi. Vi hade aldrig hittat dit, och hade vi hittade hade det tagit en evighet att gå. Vi njöt av österrikisk husmanskost och lokalt vin och höstens specialitet, sturm. Sturm är vin som inte jäst färdigt än, det är grumligt, sött, starkt och försvinnande gott. "Be careful, it's dangerous" sa kyparen när han serverade.

Dag två hade vi köpt biljetter till Spanska ridskolan. Det är väl kul att ha varit där, men det var inte min höjdpunkt på resan. Jag tycker inte heller att det känns så kul för hästarna. De blir säkert väl omhändertagna, men de befinner sig mitt i stan. Inte en hage så långt ögat kan nå. Enligt uppgift så motionerar de genom att gå på rullband. Hästarna var duktiga och huset var ju vackert.

På eftermiddagen bestämde jag mig för att jag absolut ville se Donau. Vi hade promenerat längs en kanal, men jag ville se floden. Så jag tog en spårvagn ut till en ö som ligger i floden. Där strosade jag runt och tittade på drakar och folk och åt korv. Vi har fantastiskt roligt på våra resor men ibland är det skönt att sära lite på oss också. 

Naschmarkt är en marknad full av mat, shopping och loppmarknad. Väl värd ett besök. Vi åt frukost där en morgon.

Wien var ett riktigt trevligt resmål. Mycket att se, lätt att ta sig runt, jättebilligt. Vi åt och drack gott för väldigt lite pengar. Dessutom var ju resan dit och boendet billigt så det var en billig resa allt som allt. Det föll sig så att jag återvände till Wien bara ett halvår senare, men då i jobbet. Vi hann inte se så mycket av staden, men vi åt otroligt gott. En restaurang som jag VERKLIGEN kan rekommendera är Restaurant 1070 på Gutenberggasse 28. Vi hamnade där av en slump, bara gick in på ett ställe. Restaurangen är jätteliten, och när vi bara får dryckesmeny och frågar efter menyn ler servitrisen och säger "It's a surprice..." De vill laga vad det känner för. Och de bär in små rätter så länge man orkar äta. Och sällan har jag väl ätit så gott. Och varje rätt var en överraskning. Passerar du Wien måste du gå dit.