Hemliga resan 2013 gick till Cinque Terre på Italienska västkusten. Fem små underbara städer som tills för inte alltför länge sedan bara var tillgängliga med båt eller fots, kanske med åsna. Vi flög från Arlanda med SAS till Milano, direktflyg. Vi börjar bli bekväma av oss, har det med åldern att göra kanske, och lade hellre lite mer pengar på flygbiljetten för att flyga smidigt. Efter lunch i solen i Milano hoppade vi på tåget som tog oss vidare till Cinque Terre, där vi hade valt att bo i Vernazza, som är den näst nordligaste av de fem byarna. Vi bodde på högsta våningen i ett hus precis vid hamnen, och gott om kyrkklockor runt om oss som ringde helt osynkat.
Första dagen vandrade vi norrut, till Monterosso. Det finns många olika vandringsleder mellan byarna, av olika svårhetsgrad. Man köper ett vandringspass och det sitter en person vid utkanten av byn och kontrollerar att vi har dem. Det går också tåg mellan byarna, och det går att köpa pass som även inkluderar tåget. Vi valde den "vanliga" leden, som skulle ta ca 2 timmar att gå. Sträckan var ca 3,5 km. Återigen hade vi en otrolig tur med vädret, och vi njöt av drygt 20 grader och sol i slutet av oktober, samtidigt som vi fick rapporter om höstens första snöfall där hemma.
Det var otroligt fin vandring. Vilken utsikt. Leden gick genom vinodlingar och olivlundar. Framme i Manarola var vi svettiga, dammiga och varma och kastade oss i Liguriska havet. Och satte oss sedan på första bästa restaurang, som inte bara visade sig vara först utan också hade väldigt bra mat. Hela resan handlade ganska mycket om mat. Och vin. Och förutom att jag tycker att mat många gånger är halva resan, så är ju Italien ett fantastiskt matland. Vi spenderade hela eftermiddagen i Manarola, där vi strosade runt och slutade sedan på ett vinotek på ett pyttelitet torg där vi provade lokala viner och blev sittande till en bra bit in på kvällen. Vinoteket serverade ingen mat, men de tyckte att det var helt ok att vi gick runt hörnet och köpte pizza som vi tog med till vårt lilla torg.
Andra dagen vaknar jag med finfin träningsvärk i vaderna. Ajajajaj, men det var bara att sparka igång oss, och efter frukost nere i hamnen vandrar vi söderut. Den här vägen är lite lättare att gå, men något längre, 4 km. Efter 1,5 timme kommer vi fram till Corniglia, som är byn i mitten och ligger högt uppe på en klippa. Här blev det lite strosande i byn, lite shopping och fika innan vi tog tåget till nästa by, Manarola. På grund av kraftiga regn tidigare under året var flera leder avstängda.
I Manarola blir det lunch nere i hamnen där vi frossar i skaldjur av olika slag. Några tar ett dopp i den naturliga hamnen som är som en liten lagun, innan vi tar en båt vidare till den sista och sydligaste av den fem byarna, Riomaggiore. Vi hittar en bar på en klippa i utkanten av byn, precis där Via dell'Amore, kärleksstigen, börjar. Den var tyvärr också avstängd, men vi sitter där och ser solen gå ner i havet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar