Skagen och Legoland

Barnen hade pratat om Legoland i flera år. Men jag hade hört att det var bra om de hade några år på nacken så att de skulle kunna åka alla karuseller och göra allt som de ville när vi väl åkte. Nu var Lillebror 5 och vi tänkte att det var dags. Att åka mitt i sommaren kändes inte som ett alternativ för oss, då vi inte är överdrivet förtjusta i trängsel och långa köer. Vi planerade därför in en liten vårtripp när skolbarnen hade långledigt över Valborg. Vi tog med oss Farmorn och Farfarn också, och trängde in oss alla 6 i en Nissan Qashqai som vi lånat av Mormorn och Morfarn. Som tur är har de takbox, och vi tycker mycket om varandra, så det funkade. Vi tog färjan mellan Göteborg och Fredrikhavn och körde ner till Billund där vi bodde på Kro två nätter.

Legoland i april var perfekt. Liiite kallt, men strålande sol och i princip inga köer. Det var bara att åka och åka och åka igen. Det var första gången jag var på Legoland sedan jag själv var barn, och det minns jag inte för jag var så liten. Det var roligt. Jag åkte också karuseller, lagom snurriga och guppiga. Legoland riktar ju sig till barn, och alla som jobbade där var verkligen jättetrevliga och gulliga mot barnen. Konstigt vore det väl annars, men jag tycker ändå att det var snäppet extra. Danmark över lag känns väldigt barnvänligt. I princip alla restauranger erbjuder pyssel och kritor till barnen och det känns aldrig jobbigt att ha barnen med ut och äta.

 Vi stannade två dagar i Billund, och åkte sedan norrut till Skagen. Den enda dagen med regn besökte vi Nordsömuseet i Hirsthals och tittade på klumpfiskar. Vilket otroligt konstigt djur. Men häftigt. Ett otroligt fint påkostat akvarium som hela familjen uppskattade.

Nordjylland bjuder på dramatisk natur. På västkusten stupar sanddynerna brant ner i havet, som bitvis äter sig in i landet. Längs hela kusten finns spår av att Danmark under andra världskriget var ockuperat av tyskarna, i form av stora bunkrar som tidigare låg uppe i sanddynerna och nu är på väg ut i havet. Vi kunde köra långa sträckor på stranden och fick på så vis uppleva naturen, havet och historien på väldigt nära håll trots att vädret inte var med oss den dagen.

Vi besökte Den tillsandade kirke, som inte alls var så tillsandad som vi hade föreställt oss.

Sista dagen bjöd på strålande sol, men rejält med vind. Vi gick ut på Grenen som är Danmarks nordligaste punkt och där två hav möts. Vi gick i medvind dit, med sanden yrande kring fötterna. Inte lika lätt att gå tillbaka i motvind. Speciellt inte då Lillebror inte hade hoppat undan i tid och fick en våg över sig och var dyblöt upp till knäna.

Slutligen besökte vi också Råbjerg Mile, vilket också var helt fantastiskt. Det är en vandrande sanddyn som sakta förflyttar sig över Skagen åt nordväst. För länge sedan hade man stora problem med vandrande sand på Skagen och beslöt att skapa planteringar för att på det viset binda sanden. Men ett område lämnades orört med meningen att sanden ska få vandra och naturen ska få ha sin gång. Den här dynen vandrar 10-20 m österut varje år, och den kväver allt i sin väg. Hur de tänker lösa det när den når vägar och annan bebyggelse har jag ingen aning om. Den är 40 m hög och bjöd på en vidunderlig utsikt över havet och över hela Skagen. Det blåste som sagt ordenligt och det var otroligt häftigt att få gå runt på den här miniatyröknen.