Loke kryssar norrut på Canal du Nivernais. Jag har kör minimalt med båt tidigare och kanal har jag åkt en dag när Loke gick på Göta Kanal. Det är precis så pittoreskt och mysigt som man möjligen kan föreställa sig att en fransk kanal skulle vara. Min tanke med den här resan är att lära mig lite också, så att jag och Familjen skulle kunna åka lite med Loke någon gång i framtiden. Så jag har i högsta grad varit aktiv och hjälp till att slussa. Jag började lite försiktigt med att hålla i tampen och slå av och på motorn. Jag trodde nog att jag skulle sitta och slappa mer, men jag har farit upp och ner och hit och dit. Det är många slussar. Solen har gassat och det har varit rejält svettigt. Och så blir det lunch och då ska slussvakten ha rast och då får man sitta fint och vänta tills hen är klar.
På eftermiddagen tyckte jag det var dax att köra lite. Med Brorsan bredvid mig körde jag själv in i min första sluss. Och jag började med att göra en finfin repa i skrovet det första jag gjorde. (Inte den första repan dock och säkerligen inte den sista.) Men som Brorsan säger, vi har inte köpt en gammal bucklig stålbåt för att den är fin och för att inte våga köra med den. Det finns färg, det är bara att måla på. Sen gick det mycket bättre, jag körde genom alla slussar resten av dagen. Jag är mycket nöjd med mig själv. Sen har det ju varit vindstilla, och när jag slussade var vi hela tiden ensamma, och vi slussar nedåt, vilket är enklare än uppåt. Men det är väl bra med en mjukstart. Jag har också lagt till längs kanalkanten här i den lilla byn Villiers. Också en mjukstart med endast en annan båt här.
Bästa Brorsan har i kväll stekt ankbröst som vi har intagit på Lokes soldäck tillsammans med vitlökssmör och hemgjort vin inhandlat av en liten tant i en sluss. Det här är livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar