tisdag 22 september 2015

Lingon

Säga vad man vill om hösten, men visst kan den vara fantastisk. Som bekant så älskar ju jag att plocka bär. I år blev det inga björnbär, då den kalla sommaren gjorde att björnbären inte var mogna när jag var på västkusten. Enligt uppgift från Svägerskan fanns det dock gott om en månad senare. Men i stället har jag i år plockat lingon. Det var åratal sedan jag gjorde. Jag har bara inte kommit ut här hemma, och i stället har mina föräldrar plockat massor uppe i Dalarna och jag har fått av dem. Men nu var vi upp en sväng och kom ut i skogen som bokstavligen svämmar över av lingon. 

Det var helt fantastiskt. En riktig nostalgitripp då jag har många lingon- och skogsminnen från när jag var barn. Solen sken och det luktade varma barr och frisk luft. Barnen var förvånansvärt ivriga plockare och på kort tid hade vi plockat 25 liter. Det var lite tidigt, så det blev en del vita lingon, men det blir nog bra sylt av dem ändå. 



lördag 19 september 2015

Västkusten

Så kom sommaren! Vilken vecka vi fick. Vi badade minst en gång om dagen, oftast fler. Hela dagen spenderades på stranden, grävandes, badandes, slappandes. Underbart. Storasystern och jag lever efter devisen "Man ångrar aldrig ett bad!" Det är så sant. Jag ångrar bara de bad jag inte badade, de bad jag missade. Så därför  försöker jag alltid ta chansen till ett bad om jag får den. Lillebror och Pappan var ut och fiskade och drog upp en hel massa torsk. Torsken var helt borta ett tag, men nu är den tillbaka. Så roligt.







fredag 18 september 2015

Svedinos bil och flygmuseum

Sen fick jag äntligen en veckas semester. Och jag lyckades pricka in kanonväder. Då kom sommaren på riktigt. Men en av de första dagarna var det inte strandväder och då utflyktade vi. Ett par mil norr om vår stugan finns Svedinos bil och flygmuseum. Här har jag varit många många gånger under min uppväxt och tittat på gamla dammiga flygplan och bilar. Men numera är det inte alls så dammigt längre, det är riktigt fint. Nytt för i år var filtmattor på golvet. Alltid en trevlig utflykt som avslutades med glass. 




onsdag 16 september 2015

Varbergs fästning

Jag jobbade mer eller mindre hela sommaren. Det kändes helt ok, eftersom jag var ledig hela förra sommaren och sedan gått hemma arbetslös hela hösten och vintern. det var bara roligt att få jobba. Men lite ledigt hade jag, och jag önskade hellre klumpa ihop lediga dagar och jobba mer koncentrerat. Så när jag fick ledigt fyra dagar tog jag tåget ner till Västkusten och barnen som hade sommarlov där med Mormorn och Morfarn. Jag tog med mig en kompis till Storasystern. Vädret var ju så där i juli i år, så det var läge för utflykter. 

En dag åkte vi till Varbergs fästning. Jag har varit där flera gånger i mitt liv, och senast var för tre år sedan då vi gick den dramatiserade visningen med barnen. Det var så otroligt bra den gången och jag har tjatat om att jag vill göra det igen. Men det var också lite läskigt, och det mindes barnen, speciellt Storasystern, så hon har vägrat. Men nu var hon ju större och modigare och vi åkte dit igen. 

Visningen tar ca en timme och med hjälp av skådespelare förflyttas man tillbaka till 1600-talet och får vara med och lösa ett litet mysterium. Skådespelarna är verkligen jätteduktiga, vi i publiken blir involverade, speciellt barnen, och historien blir levande. Vi rörde oss runt fästningen, genom gångar under vallen och uppe på vallen och genom slottet. Jag kan verkligen varmt rekommendera ett besök. Men det är som sagt lite läskigt och spännande också när man går ner i de mörka gångarna så en rekommenderad åldersgräns är 6 år. 


Vi hade tur som fick biljetter utan att ha bokat (jag vet faktiskt inte om det går att boka i förväg, men det kan vara värt att kolla upp under högsäsong) men vi fick vänta en stund. Vi besökte utställningen i slottet och tittade på Bockstensmannen och gick sen runt hela fästningen. Det blåste som bara den uppe på vallen.


måndag 14 september 2015

Flygvapenmuseet

Vi besökte Flygvapenmuseet i Linköping i början av sommaren. Jag vet att det har funnits där länge, och när jag bodde i Östergötland tänkte jag många gånger att jag ville åka dit, utan att det blev av. Men nu har jag äntligen varit där. Och det var riktigt trevligt. Stort och fint och intressant. Den utställning som gjorde stort intryck på mig var den om den försvunna DC3an, som försvann 1952 och hittades på Östersjöns botten 50 år senare. Det var Sovjetunionen som sköt ner den och den är nu bärgad och finns på museet tillsammans med en information som länge var hemligstämplat. Det som berörde mig mest var berättelser från besättningens anhöriga, som även de levde i ovisshet i dessa 50 år, trots att den svenska militären visste att de troligen blivit nedskjutna. 

I museet finns också flera flygsimulatorer och experimentstationer som barnen gillade. Jag segelflög ju i min gröna ungdom och kunde imponera på barnen genom att starta och flyga "den flygande tunnan" hur fint som helst. Jag blev faktiskt lite imponerad av mig själv över hur bra det gick, och kunde förklara hur det fungerade för barnen. Landa däremot, var betydligt klurigare, men vi tyckte ändå att det var roligare att krascha så det var ok.

Jag kan verkligen rekommendera ett besök. Ligger nära E4an och kan vara ett kul stopp för er på väg med barn som vill springa av sig. Självklart finns café som serverade både fika och ordentlig lunch med barnanpassad meny. 


lördag 12 september 2015

Paris

På vägen hem från kanalerna stannade vi i Paris ett drygt dygn. Det var tredje gången jag var i Paris, och jag har redan sett de stora sevärdheterna. Men det var första gången för barnen, och Storasystern speciellt hade länge pratat om Paris och självklart ville hon se Eiffeltornet och det där andra man ska. 

Första kvällen besökte vi Montmartre och Sacre Coeur. Pappan stannade nere på ett café, men barnen och jag klättrade upp och gick in i kyrkan. Och på vägen ner fick barnen köpa ett litet eiffeltorn. Själv ryser jag när jag ser sådana miniatyrer, men barnen ville så klart väldigt gärna ha ett.



Andra dagen var det dags att inspektera det riktiga Eiffeltornet. Jag visste att man numera bör köpa biljetter långt innan man åker dit för att komma upp, och det hade vi inte gjort. Barnen var helt ok med det, och nöjda med att bara se det från marken. Men så upptäckte vi att det var ju ingen kö alls till trapporna, så vi bestämde oss för att klättra upp. Svettigt var det så klart, men också roligt. det blev lite mer av ett äventyr. Vi klättrade upp till andra nivån, men därifrån går bara hiss. Det gick att köpa biljett till hissen där, men den kön gick hela varvet runt tornet och ingen av oss tycker om att stå i kö så det valde vi enkelt bort. Vi var nöjda allihopa med att nå till andra våningen. Sen gick vi ner. 




Resten av dagen spenderade vi med att strosa runt i stan. Längs Seine och på Champs-Élysées, tog en glasspaus här och en crèpepaus där. På eftermiddagen var det dags att dra sig ut mot flygplatsen igen och då var vi ändå ganska nöjda. Men Storasystern vill åka dit igen och jag har lovat att vi ska åka bara hon och jag.